Fotograf: Montage

Jonte K: Intresse, jämlikhet och Djurgården

Efter min sista krönika om bristande engagemang för finalerna utifrån ett publikt och medialt intresse tog det lite skruv ute i stugorna. Till min glädje så fick jag även några kommentarer här på sidan av intresserade läsare vilket alltid är roligt. Men som vanligt kom det även många kommentarer från människor som inte vill skylta med sina namn.

Jag tänkte därför dryfta lite mer tankar om det ämne som uppenbarligen berörde många samtidigt som jag skall ge mig på att försöka ge något förslag på vad som kan göras. Låt mig beröra det som skrevs på hemsidan först.

Att bara spela en final är möjligen bra som ett förslag, men jag tror dock att det finns andra vägar att gå genom att arbeta med finalserierna ur ett lokalt perspektiv först. Det måste på hemmaplan finnas kapacitet för att göra aktiviteter så att hallarna fylls och tyvärr tror jag att många klubbar brister i det arbetet. Vi får aldrig glömma att det är klubbarna själva som måste göra jobbet och det är bara hårt arbete och inga ursäkter som gäller.

Sen att Luleå ofta vill påpeka hur duktiga de är kanske är korrekt, men det hjälper ju inte ligan att bara ett lag är relativt bra på att ha hyfsade publiksiffror i en finalserie eller grundserie.

Studioprogram
När det gäller Sportsgrounds sändningar och önskemål om hur de skall vara så påverkar ju inte heller det känslan och stämningen vi vill ha live under våra matcher. Jag förstår att många vill ha studioprogram samt experter som bisittare på matcherna, men som insändaren mycket riktigt påpekar så kostar det pengar. Jag kan garantera att alla inblandade vill samma sak men problemet grundar sig i för små tittarsiffror. Klubbarna har i olika former sålt abonnemang och intresse och låt mig säga att arbetet, på samma sätt som publiksiffrorna, inte är i paritet med vad som borde kunna förväntas. Vi har även här svårt för att skapa ett intresse som genererar engagemang.

En fråga vi kanske borde ställa oss är var den största basketpubliken finns tillsammans med antalet aktiva utövare. Antagligen skapar detta förtret i Norrland men det är faktiskt som så att den största publikbasen finns i Stockholm. Distriktet står för cirka 50% av all basketverksamhet i landet, men det finns inget lag i herrarnas högsta liga vilket får anses märkligt. Tittar vi även på vad SCB (Statistiska Central Byrån) säger i några av sina rapporter så förväntas landets befolkning vara 11,5 miljoner innevånare 2035. Stockholms län skall stå för en fjärdedel av Sveriges befolkning det året. Den siffran nås då alla kommuner i området förväntas växa med minst 12% under perioden. Det innebär att 2,9 miljoner människor skall bo i Stockholms län 2035 om prognoserna är riktiga. Och där skall vi som sport inte finnas i den högsta ligan?

Häromdagen presenterade SBBF på sin hemsida vilka lag som skall ingå i förbundsserierna nästa säsong. Allt som stod där visste vi redan och ingen kan beskylla nyheten för att vara färsk. Personligen hade jag dock hoppats på att SBBF (som är ansvariga i den här tävlingsfrågan) hade kommit fram till att herrligan behövde ytterligare lag. Speciellt eftersom det finns sådana önskemål framfört från flera av klubbarna i SBL. Det behövs fler matcher samt att vi är representerade i de områden där människor bor samt där den mesta delen av svensk media huserar. Det hade nu varit ett ypperligt läge till att även lyfta upp Djurgården till ligan för att kunna uppnå de önskemålen.

Visa framfötterna
Det är nu viktigt att påpeka att jag inte tycker att lag bara skall kvoteras upp i våra ligor utifrån sina geografiska positioner. Sportsligt är det också viktigt att visa framfötterna samtidigt som ligaföreningar skall uppnå alla de andra kriterierna på organisation, ekonomi med mera som SBBF kräver i sina statuter. Något som Djurgården uppenbarligen gör då de tidigare under året godkändes för att delta om de tagit någon av de två första platserna. Nu blev det så att de ”bara” tog den tredje platsen i Superettan och därför får de inte vara med då vi skall vara tio lag i SBL nästa säsong.

Det är ett märkligt beslut då tankarna om ligan hela tiden varit, som förr, att det skall vara tolv lag som deltar. Allt för att få en större geografisk täckning och ett nationellt intresse. Om vi tittar på det beslut som SBBF tog om medverkande i damligan (där de blev just 11 lag) utifrån de förutsättningarna som fanns då så rimmar det illa med det som de nu säger vara anledningen till att Djurgården inte får vara med. I mångt och mycket skryter ju SBBF om jämställdheten i förbundet. Då kan vi väl inte ha andra diskussionsunderlag för herrar än vad vi har för damer? För jag antar att för basketens bästa så gäller samma sak för båda könen?

Jag pratar ofta med Charles Barton som var Djurgårdens coach under innevarande säsong. Han ägnar mycket tid åt att åka runt i Stockholmsområdet och se unga talanger både träna och spela. I hans ögon är det anmärkningsvärt att det inte finns något lag i högsta serien för alla de intresserade att spela i om de bor i 08-området. I Stockholm innebär det att många av de unga spelarna ger sig av till college eller Europa. Vissa av dem gör det alltför tidigt och deras utveckling blir inte vad den borde bli. Tyvärr hamnar de inte i SBL där många av lagen har en förkärlek att istället betala för importer. Faktiskt tvärtemot vad andemeningen med ligan var en gång.

Lasse Mosesson kanske är den mest framgångsrike klubbdirektören vi har inom herrbasketen just nu. Han har under många år drivit elitsidan i Luleå bland herrarna till att kanske vara den bästa totalföreningen ur ett marknadsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Något som även renderat i åtta SM-guld genom åren. Även han, som konkurrent, ser positivt på varumärket Djurgården och vikten av att basketen är representerad i Stockholm. Speciellt nu när ligan är i den situation den är.

Sponsormöjlighet
Lasse tror att den nationella sponsormöjligheten ökar i och med Djurgårdens medverkan. Även medieintresset skulle få sig en push som skulle gagna alla lagen i SBL. Utifrån de kontakter jag har i den högsta serien så har jag förstått att majoriteten av ligans klubbar även de tycker likadant i denna fråga. Så vore det inte klädsamt om SBBF tänkte om i den här frågan och faktiskt, för herrbasketens bästa, gick utanför regel boxen för en gångs skull? Att tänka fritt och ta beslut som går mot regelverket men faktiskt som samtidigt gagnar möjligheten till att uppnå mål förekommer ofta i företagsvärlden. Varför skulle det inte gå att använda samma tankar inom idrotten?

Fungerade det på damsidan bör det ju även kunna gå på herrsidan. Jag har aldrig pratat med någon i Djurgården men förstår att de vill vara med. Ge dom den chansen nu när intresset dalat mycket på grund av att vi bara varit åtta lag i ligan. Om de verkligen vill och kan spela alla de matcher som önskas av de andra lagen så varför låta dem vara kvar i Superettan?

Jag är dessutom övertygad om att vi bygger mer intresse utifrån vad den högsta serien presterar än att ta hänsyn till de lägre serierna. Det är viktigare med elva lag i SBL än nio i den lägre serien. Sen tror jag ju givetvis att själva huvudprodukten som är spelet måste förbättras så att det blir attraktivt och att alla inblandade är både profiler samt positiva ambassadörer för spelet. Men det är en mer komplex fråga som jag kan få återkomma till framöver. Men vill ni ha en hint om vad jag menar så kan ni titta på finalen av Champions League mellan AEK Athen och Monaco. Den slutade 100–92 till grekerna och ligger för fritt brukande på FIBA:s hemsida.

 

/ Jonte Karlsson

Dela inlägget