0
Att sakna vänner och familj
Efter 8 år så kan jag fortfarande inte vänja mig vid att vara borta från familj och vänner. Oftast blir det hemlängtan några månader efter att man bosatt sig på ett nytt ställe. Ett nytt ställe är alltid lite förvirrande och samtidigt roligt i början; det finns ju så mycket nya saker och se och uppleva.
Men efter några månaders tid så tar det där suget slut, man har sett det som behövats se och gjort det som behövats göra. Jobbigast är alltid saknaden av familjen. Ända sen man varit liten så har man kunnat komma tillbaks och kunnat få full support av sina föraldrar och systrar/bröder efter en förlust eller bara generellt dålig dag. Ibland behöver man någon som inte alls bryr sig om basketen, som min lilla syster till exempel. Hon vill alltid bara leka oskyldigt eller glo på en film eller spela tv spel. Inte ett minsta ord om basketen. Alla fungerar givetvis olika.
Jag gillar att ha balans i mitt liv medans andra gillar att hela deras liv handlar om basketen. Vad för person är du?
Match: vinst och förlust
Melilla o Navarra
En vinst och en förlust i veckan. I tisdags var vi på Melilla, en spansk stad som ligger på Afrikanska kontinenten. Fast först var vi tvungen och flyga till Malaga, sova över på ett hotell, och sen ta ett extra tidigt flyg nästa morgon. Antar att det var billigare så. Men att resa under matchdagen är inte något jag kanske håller med om. Iallafall så förlorade vi med 3p; ett riktig surt äpple att bita i. Vi skjuter bättre än våra motståndare, tar mer returer och har ungefär samma summa turnovers, MEN det som dödar oss är att vi skjuter två eller tre gånger mindre från straffkast än våra motståndare. Dom gratispoängen räknas när man förlorar med 3 eller 4 poäng. Men, igår vann vi mot Navarra. Så nu är vi 2-4, en bättre start än förra säsongen då CB Tarragona borjade 0-7. Men vi skulle kunnat vara minst 4-2. Våra förluster ligger på 3-5poäng. Ugh.
Jag har flytit in i min roll som defensiv spelare bra tycker jag. Dock skjuter jag mycket bättre än vad jag egentligen ”behöver”, haha. Under skott-träningarna snittar jag 85% från mid-range och 65% från treor. I verkligheten skjuter jag inte treor, och snittar kanske 4-5 skott per match. Min roll i laget är att ta returer, spela med intensitet och vilja, och se till att göra det så svårt som möjligt för dom stora spelarna att känna sig trygga under korgarna. Det enklaste sättet att göra det är oftast att se till att stora spelaren aldrig får bollen (fronta + kriga). Sen är jag också sista man i försvaret och viktigast när det gäller att hjälpa till på penetreringarna, och ”hedga” på pick och rull. Det krävs vilja och motivation, för oftast får man inte några stats för det man gör. Min roll i Tarragona är alltså samma roll som jag hade i landslaget i somras. Med Torbjörn Gehrke som assiserande coach i landslaget, så behövdes det inte så mycket mer motivation än att få positiv feedback på det dramatiska sätt som han uttrycker sig på.
Annars händer det inte så mycket där vi bor. Salou har blivit ödelagt. Turistsäsongen är över; Spanien har fått kyligare och regnigare väder. Det blir mycket fritid under dagarna. Måste hitta en ny hobby, eller en bra bok.
Förslag?
Att slappna av - siesta style
I Spanien finns det något som heter ”siesta”; något som officiellt borde bli inkluderad i den svenska vardagen tycker jag. Mellan klockan 13.00-17.00 så har dom flesta spanska affärer stängt, detta gäller också bankerna. Detta är oftast för att det blir för varmt for att jobba; man sover istället, hahaha, smart va!? Tiderna man äter under är också helt annorlunda här borta. Lunch äter man vid 14-tiden, sen så äter man inte middag (cena) förrens klockan 22.00. Lite sjukt och se allt folk uppe vid den tiden, ätandes på verandan, precis innan man drar i sängs.
Jag måste få in min siesta minst en gång per dag (ja, ibland kan det bli 2, hehe). Det blir min rutin. Som basketspelare i ett lite obekant land sa blir dagen oftast lite ensidig. Man brukar inte behöva planera så mycket. Träningstiderna har sin plats, matcherna sin, och allt man egentligen gör emellan åt är att äta och sova. Alla tv-kanaler är på spanska. Lite strand blir det ju också, men det blir oftast under vilodagen dvs dagen efter match. Men jag gillar det. Man har lite struktur i livet, och sen så har man resten utav dagen och ta hand om kroppen. Det är ju som sagt den som betalar räkningarna så att säga. Man måste behandla kroppen som ett litet tempel. Det är en stor investering. Nyttig mat, inte mycket alkohol under säsongen, isa och behandla det som gor ont, vila fötterna osv. Sen är det jätteviktigt och vila huvudet också. Man kan ju inte alltid gå omkring och tänka på basketen, även om det är svårt att sluta ibland. Stranden och havet brukar få mig och koppla av. Det är en konst att kunna spänna av; speciellt under en match eller jobbig träning. Oftast spelar man bättre om man bara kopplar av, och hamnar i ett slags fokus (eller ska vi kalla det ofokus) där man inte tänker så mycket på vad som händer, men mest reagerar och agerar.
Detaljer vinner matcher
CB Tarragona vs La Palma
Ja vad säger man. Vi spelade en jättedålig första halvlek och ligger under med 18p. Vi kämpar och krigar till oss en 6p ledning med 45sek kvar av matchen. Förlorar med 1p. Allt som inte borde hända hände. Dom sätter en trea; vi missar två straffar i rad; dom sätter två straffar; vi tappar bollen och låter en spelare skjuta layup. 43% sköt vi från straffkast som lag; 20 turnovers hade vi som lag. Nej, nu blir det skärpning! Som lag får man inte tappa en sådan ledning. 1 poäng lixom. Det kan ju vara vad som helst; en turnover, en straff. Detaljer. DETALJER!
Jag spelade en bra match med en double double: 13p, 12returer, 1assist, 2blocks, 0turnovers, 1charge, 3dunkar, 3/4straffar. Men #$@#@ att vi inte kunde vinna på hemmaplan. Det hade varit nice med att börja säsongen med en vinst. Momentum är allt på den här nivån. Jag upprepar: detaljer!!! Om det är någonting jag har lärt mig från min gamla coach på college så är det att allt handlar om detaljer. Inte bara inom basketen, men i livet också. På lång sikt så ger detaljer resultat. Ge lite extra varje dag. Fokusera lite extra. It all adds up at the end of the day.
Jag älskar det har inspirationsklippet av superstjärnan Ray Lewis (amerikansk fotboll). Försök applicera det han säger till basketen, och livet. Vad tycker ni? (är det inte läskigt också hur det åskar precis efter han tilltalar gud, haha). ”Greatness, is a lot of small things done well”. Kom ihåg det.
Styrketräning - USA vs Europa
Under den tid jag varit här i Spanien har jag främst lagt märke till hur annorlunda styrketräningen har varit upplagd. Givetvis har vi i CB Tarragona inte direkt samma förutsättningar som vi hade på college (University of Pennsylvania) men det verkar som att balans-och bålträning ligger främst i fokus här borta. Under försäsongen på college gymmade vi tre gånger per vecka, med benböj, frivändingar, bänkpress och marklyft som grund. Och det är inte små vikter vi snackar om. Mitt personliga max i bänkpress under min collegetid låg snäppet under 130 kilo, samt 150 kilo i frivänding och nästan 170 kilo i benböj. Samt så lades det till specifika muskelgrupper i styrkeprogrammet som bicep curls och pullups osv, med fokus på tyngre vikter. Nog blev man sjukt stark alltid, men ibland undrar jag till vilken nytta detta gjorde. Basket är ju som sagt en blanding mellan smidighet, explosivitet och intelligens, och inte bara rå styrka. Vill man vara tung och stark, eller smidig och snabb... eller kanske lite av varje?
I spanien gymmar vi också tre gånger per vecka, men jag vet ens om man kan kalla det gym eftersom vi egentligen inte använder oss så mycket av gymredskapen, men mest våran egen kroppsvikt. Oftast blir det tre sets av 8-15 reps. Fokus ligger inte på tyngden, men på smidigheten i rörelsen – allt ska göras så sakta och nogrannt som möjligt. Allt är också gjort i s.k.”superset” dvs att övningar är direkt efter varandra utan vila.
Detta är ett exempel på ett spanskt gympass under säsongen:
Armhävningar med fötterna på en halv pilates boll med klapp. 3x10reps
Crunches åt sidan (cykel). 3x15reps
Bryggan (rakt, plus båda sidorna) men med en sidocrunch samtidigt. 3x20sekunder
Fickkniv mot marken med fötterna på en pilates boll. 3x8reps
Axelpress med hantlar, sittandes på en pilates boll. 3x8-12reps
Bänkpress. 3x8-12reps
Squat jump med 20kg vast. 3x6reps
Sakta med ett ben gå ner i 90 graders vinkel. 3x6reps
Lat pulls 3x8reps
Och detta är ett exempel på ett amerikanskt gympass under säsongen:
Boxjumps 20reps
Squats 50%x5 ; 60%x4 ; 70%x4 ; 75%-80% 5x4
Powerclean (frivanding) 50%x8 ; 60%x5 ; 70% 5x3
Lunges 50%bdw 5x6
Pullups 22reps
Bent over row 5x5
Military press 5x5
Lat raises 3x10
Lite skillnad med fokuseringen som sagt… men sen är det ju också lite skillnad på basketen i allmänhet.
Det är mer fysiskt i Europa
LEB Guld säsongen börjar denna vecka. Vi har haft s.k. two-a-days (2 träningar per dag) nästan hela veckan. Snacka om att vara stel i kroppen när man vaknar. Morgonträningarna brukar oftast bara vara skytteträning samt gym, men kan också innehålla vanliga träningar. Vi gymmar inte lika hårt eller tungt i Spanien som vi brukade på college, och det mesta vi sysslar med handlar om balansträning. Eftermiddagsträningarna brukar vara hårdare och oftast ett par timmar långa. Sen stretch såklart.
Alla säger att det är mer fysiskt i USA; men jag tycker att domarna tillåter mycket mer fysiskalitet under korgarna i Europa. Kanske är dom mer atletiska i USA, men bannemig inte lika fysiska. Man kan nästan vara lite ful när man sätter screens i Europa; och att försöka tigga domarna om en offensiv foul pga en armbåge i Europa är nästan omöjligt. Men i USA så får man dubbel teknisk och blir utkastad på direkten om man ens försöker använda armbågarna till en move eller screen. Använder du armbågarna igen under samma säsong så blir du diskad för resten utav säsongen. Detta är en ny regel i USA och infördes förra året. Fast jag gillar fysikaliteten i Europa. Den kanske är lite fulare, men det är som sagt en smakfråga...
Match imorgon mot La Palma; ett lag som pushar bollen och har ett ganska så vasst uppspel. Vi hade bara en morgonträning idag så det blir till att vila upp benen och mata kroppen med det den behöver för morgondagen.
Just det! Fick mina tre par skor från EastBay idag som jag väntat på nu i tre veckor. Bland annat innehöll paketet Nike Zoom Kobe V; Kobe VI:orna fanns inte någonstans i världen i min storlek (dvs. 16.5 eller 51). Synd. Dom är ju så fina tycker jag! Jag har spelat i lånade basketskor fram tills nu eftersom mina gamla pajade redan under den andra träningen. Storleken på de lånade skorna? 48!!! Alltså hela TRE storlekar för små! HAHHAHAHA. Stackars fötter. Men 'no excuses', eller hur!?
Andreas Schreiber
Tjena allesammans.
Andreas Schreiber heter jag och spelar för närvarande som proffs i CB Tarragona, Spanien. Jag är 206cm lång (115kg) och spelar som powerforward.
Jag tog precis examen från college (the University of Pennsylvania) i fjol; en skola som spelar i "the Ivy League" mot bland annat Harvard, Yale och Princeton. UPenn spelar också i något som heter "The Philadelphia Big Five", en slags stadsconference som inkluderar skolorna Villanova, Temple, St Joes, och LaSalle.
Innan dess spelade jag två år i Brentwood Highschool i Los Angeles. Och som liten spelade jag i 08 Stockholms junior lag, samt Täbys 86/87 SM lag.
I somras fick jag ta del utav Sveriges seniorlandslag; ett lag som vann alla sina gruppmatcher och absolut krossade vissa av motståndarna. Ett av dem bästa lagandorna jag någonsin upplevt måste jag säga...
Ska provblogga ett tag; mest om basketen givetvis, men också om allting runtomkring proffslivet.
Lite highlights:
Landslagen Överraskningar i första EM-truppen
LF Åkesson byter Stockholm mot Luleå
Svenska Basketligan Besked om Eagles och Nässjö dröjer
CSKA och Olympiakos till final
Dragons Sigurdarson: "Vi kommer gärna tillbaka"
NBA Nio år sedan sist - Philadelphia vidare i NBA
Örebro Meriterat nyförvärv till ecoÖrebro
