Fotograf: Josefine Loftenius / Bildbyrån

Jonte K: Nya landslagsfönster

Nu i februari är det återigen dags för de svenska seniorlandslagen att ge sig in i elden. Först ut är damerna i sitt EM-kval och i slutet av månaden så blir det herrarna som ska försvara nationens färger i VM-kvalet. Bäst ser det ut för damlandslaget som inlett sitt kval på ett positivt sätt.

Just dambasket finns det andra skribenter som täcker upp kunskapsmässigt mycket bättre än undertecknad, även om jag som tidigare landslagschef hade nöjet att arbeta med både damer och herrar. Till skillnad från den tiden så har de nu blivit oerhört framgångsrika, och när jag läser vissa texter så kan jag förledas att tro att vi kanske är bättre än någonsin. Propagandamaskineriet mal på från ansvarigt håll och det med framgång med tanke på intresset.

Nåväl, det återstår att bevisa om vi är bättre. Läget är ju onekligen bra med vinster mot Kroatien och Makedonien i den första omgången. Nu vankas Italien (av SBBF utropat som en världsnation?) i en batalj som svenskorna har en god chans att vinna, speciellt på hemmaplan. Italienskorna lever inte heller riktigt upp till det epitet som satts på dem som en toppnation så jag ser fram mot matchen med positiva förväntningar.

Svenska Basketbollförbundet (SBBF) har stundtals fått kritik i mina spalter vilket är ganska normalt med tanke på att det är den högsta instansen i vår idrott. De ska de få nu också men i positiva ordalag. Det arbete som lagts ned på att spela värdematcher inför storpublik är både hedervärd och bra. Jag imponeras över att Johanneshov är utsålt (för herrarna), samt att de även har ”vågat” lyfta in damerna i samma publik-rum som männen. Ett bevis på att de lever efter den devis om jämställdhet som ofta skickas ut som ett mantra från Idrottens Hus. Att arbetet med att skapa ett publikt intresse säkerligen tagit mängder av arbetstimmar i anspråk står utom allt tvivel. Men det är det värt om matcherna kommer att dra så mycket folk som sagts. Med tanke på vad jag vet om kostnader för arrangemangen så är jag dock inte säker på att den ekonomiska uppsidan är så stor som önskas.

Symbolvärde
För mig är dock symbolvärdet med mycket publik viktigare för svensk basket i och med att det nu är bevisat att det går att arbeta med den frågan på ett bra sätt. Jag är medveten om att det går att lägga mer krut på enstaka matcher som förbundet har. Det är avsevärt svårare för klubbarna i ligorna som ska göra det här varje vecka under säsongen. Men oavsett det, så bör nu ansvariga på SBBF delge sitt arbetssätt till klubbarna och tillsammans få alla aktörer som håller på med elitbasket att prioritera de åskådar-siffror som behövs för att våra ligor ska bli attraktiva som produkt. Kunskap och arbetssätt finns ju uppenbarligen, se nu till att dela med er av den och arbeta tillsammans framöver.
Personligen så har jag valt att stå utanför sociala medier sedan många år. Det är inte något för mig då jag ser många privata intressekonflikter i kölvattnet av Facebook, Instagram, Twitter och andra, i mina ögon, tvivelaktiga sidor. Jag kan ändå förstå vikten av att organisationer samt företag finns i den världen då det antagligen är den bästa plattformen för tillfället att göra egen propaganda samt reklam på. Något som just basketen gjort i massor just med landslagen och de kommande landskamperna.

Nu har det ju ändå visat sig att vi som inte är med ändå kan följa Twitter samt Instagram på nätet. Nyfiken som jag är så kikar jag ibland in på de sidorna när det gäller några av våra basketprofiler och maktutövare. Ibland häpnar jag över att människor kan lägga ut så mycket egofixerade artiklar om sig själva och det positiva som kan relateras till dem. Ibland sker läsandet med lätt avsmak då personerna i fråga ”hyllar” sig själv genom klämkäcka kommentarer och tweetar om sig själv. Det verkar, tyvärr som om president Trump skapat en ny norm över hur man ska framhäva sig själv som några tar efter.

Dessutom undrar jag också varför många på Twitter måste framhäva sina egna basketåsikter i tid och otid? Speciellt blir det när styrelseledamöter och högt uppsatta tjänstemän ska försöka vara ironiska mot samhället som inte förstår det de och deras gelikar inom basketen förstår. Präktigheten hos vissa är inte klädsam och kan knappast vara något som ses med positiva ögon från de kritiserade. Jag trodde i min enfald att klädsamhet i det officiella rummet var något som vi värnade om. Nåväl vissa knallkorkar ska inte få förstöra det arbete som gjorts systematiskt av marknadssidan hos förbundet och som visat sig ge genomslag i intresset för landskamperna. Äras de som äras bör!

Välfyllda läktare
Det ska bli ett nöje att se välfyllda läktare igen i svensk basket även om jag själv inte kan närvara på alla landskamper. Men när vi nu har TV att se på då SVT (damerna) och Viasat genom TV 10 (herrarna) sänder matcherna så gör kanske inte det så mycket. Låt oss inte heller glömma bort att tillsammans marknadsföra TV-sändningarna. Det är av yttersta vikt att många tittar så att vi ges möjligheten att även i fortsättningen synas i det rörliga mediet. Tittarsiffror är monumentalt viktiga i TV-mediet!

Till sist… låt oss inte heller glömma det som ändå kanske är viktigast nu när många sluter upp. Våga och ta chansen att vinna för det kommer skapa ett ännu större intresse framöver. Damerna har chansen att lägga ribban nu på lördag och det tror jag att de klarar av. När det gäller herrarna så har de det tuffare. Det hoppas jag dock kunna återkomma till i en krönika innan de startar sitt matchande på Hovet.

/ Jonte Karlsson

 

Här kan du läsa tidigare krönikor av Jonte Karlsson:
Facit efter transferfönstret?
Vad händer med tiden?
Coacher ett speciellt släkte
Wetterbygden fågel eller fisk?
Varför gömmer vi huvudet i sanden?
Hur går det i den europeiska internationella världen?
Nytt år nya förhoppningar

Dela inlägget